Dela detta:

Nr 3 / 2019 – Ceteri Perspektiv

Världens två största ekonomier har under senaste åren lanserat ekonomisk-politiska mål som riskerar leda till potentiella konflikter på ett antal områden. Senaste tidens havererade handelssamtal mellan USA och Kina bör ses som en del av denna konflikt som övergripande handlar om politik, ekonomisk makt och strävan efter teknologiskt övertag.

Den nu upptrappade handelskonflikten startade egentligen under våren 2018. Tullar infördes från USA och president Trumps sida i juni och september. Kina svarade med motåtgärder under hösten. USA:s ståndpunkt baseras till stor del på det faktum att USA har ett samlat underskott i sin handel med omvärlden, och då i synnerhet Kina. Kritiken mot Kina har även handlat om att de inte har tillräckligt skydd för och bryter mot immateriella rättigheter.

Efter ett antal månaders vapenvila där positiva signaler löpande indikerats från de pågående handelssamtalen har de senaste veckorna präglats av en uppenbar oenighet och tydliga motsättningar. Den tidigare medvinden för finansiella marknader har därmed ersatts av motvind och där resultatet varit nedgångar på aktiemarknader parallellt med fallande räntor. Mitt i den eskalerande situationen mellan USA och Kina överraskade dessutom Trump med att annonsera tullar på import från Mexico med motivet att Mexico måste få stopp på den illegala invandringen till USA. Detta i ett läge när ett nytt handelsavtal för Nordamerika i praktiken var färdigförhandlat. Den stora risken i alla handelskonflikter är tand-för-tand-principen där ena partens agerande möts av motåtgärder från den andre. Senaste dagarnas initiativ från Kina med införandet av nya tullar på amerikanska varor, retoriken och nyheten om en utredning avseende amerikanska bolaget FedEx verksamhet i Kina är därför ytterligare steg i fel riktning.

En utmaning med den pågående handelskonflikten är att den eskalerar i ett läge där världsekonomin redan genomgår en inbromsning och där ett flertal signaler bekräftat en försvagad global konjunktur. Nedan exemplifierat av maj månads globala inköpschefsindex för tillverkningsindustrin samt icke tillverkningsindustri.

 

Frågan flertalet prognosmakare brottats med under en tid har varit huruvida försvagningen kommer leda till en lågkonjunktur eller ej. Under årets första månader har Ceteris huvudspår varit det senare. Ett flertal signaler och händelseutvecklingen generellt har talat för en mildare inbromsning snarare än någon större lågkonjunktur. En amerikansk centralbank som kommunicerat uppehåll med räntehöjningar tillsammans med förhållandevis omfattande kinesiska stimulansåtgärder har varit viktiga bidrag till denna syn. Nu är frågan om detta synsätt måste omprövas och om handelskonflikten riskerar att få sådan negativ inverkan på internationell handel att den leder mot lågkonjunktur.

Att bedöma konsekvenser från handelskonflikter är generellt vanskligt och i detta fall är komplexiteten större än tidigare. Dels handlar det om Trumps nyckfullhet och förmågan att göra en U-sväng när det minst väntas. Men det myntet har två sidor och innebär även att en ny riktningsförändring inte kan uteslutas. En tweet från Trump om att ”tremendous success” nåtts i handelsdiskussionerna skulle snabbt kunna skingra orosmolnen på finansiella marknader. Är det sannolikt? Ja vem vet, det kan i vart fall inte uteslutas. Men det förefaller tveksamt, snarare är bedömningen att denna oenighet mellan Kina och USA riskerar få långsiktiga konsekvenser i relationen mellan länderna. Den andra faktorn rör globaliseringens effekter på distributionskedjan där produktutveckling, produktion och distribution rör sig över nationsgränser med en helt annan frekvens än tidigare. Ta exempelvis det faktum att 65 procent av importen till USA från Mexico sker mellan företag inom samma koncern och där produkter kan korsa gränsen flera gångar under produktionsprocessen.

Oavsett svårigheten att kvantifiera negativa effekter av införda handelstullar är det på en sådan nivå att de får konsekvenser. Tullar utgör i praktiken en form av skatt på varor och tjänster och påverkar därmed konsumenter och företag. Men det är inte helt givet vem som drabbas och i vilken utsträckning. Vart slutnotan hamnar beror på om exporterande företag kan höja priser och därigenom drabbas konsumenter eller om de på grund av stor konkurrens inte kan höja priser utan istället tvingas acceptera sänkta marginaler. I en nyligen genomförd undersökning bland bolag som påverkas av införda tullar svarade 75 procent att deras verksamhet påverkas negativt. Ofta tenderar dessa ”extra” kostnader i slutänden påverka både företag med sänkta marginaler och konsumenter i form av höjda priser vilket innebär att konsumtion och konsumtionsmönster påverkas.

AVSLUTANDE KOMMENTARER

Den upptrappade handelskonflikten är i sig problematisk och inte minst utifrån att den sker i ett tillfälle där världsekonomin redan påbörjat en inbromsning. Trappas konflikten upp ytterligare är sannolikheten påtaglig att vi ser mer negativa konsekvenser och där lågkonjunktur och nya nedgångar på finansiella marknader blir resultatet. Således behöver det inom kort ske någon form av stabilisering och helst återupptagna samtal mellan USA och Kina. Det finns många logiska skäl för båda parter att sträva mot ett sådant scenario men frågan är hur djupt avstånd som just nu råder mellan länderna. I ett nyligen publicerat dokument från Kina, där deras officiella inställning till situationen presenteras, avslutas det med ”China is open to negotiation, but will also fight to the end if needed”. Det kan diskuteras om det ska tolkas som invit till nya samtal eller hot om att Kina inte kommer backa i denna fråga…

Ceteri Kapitalförvaltning 2019-06-05